Skaparnas vägar

Västvägen (the West Road) sträcker sig från Stonetop till Gordins Gruva (Gordin's Delve) Gordins Gruva. Omkring 24 km från byn korsar den Landsvägen (the Highway), som löper från Spärrpasset (Barrier Pass) Spärrpasset ända till Kärrbryn (Marshedge) Kärrbryn och vidare.

Vägarna är breda (~6 m), storslagna och får en att känna sig liten, uppenbarligen ett verk av Skaparna (the Makers) Skaparna. De har bestått i århundraden, märkligt välbevarade och fria från växtlighet.

• Stora plattor av kakelsatt basalt, lätt avfasade, som sträcker sig bort mot horisonten
• Rännilar av regnvatten eller smältvatten som rinner längs rännstenar som aldrig sätts igen
• Det obehagliga sättet som damm, frön, löv osv. vägrar landa på stenplattorna

Tips: tala tyst och vördnadsfullt, som om du vore i en kyrka eller ett tempel bland de troende.

Frågor

• Vem av er har färdats på Landsvägen eller Västvägen förut? När, och vart?
• Vägarnas magi – skydden mot våld, ondska och förfall – hur får den var och en av er att känna er?
• När kände du dig senast liten, obetydlig eller bara väldigt ensam?

Vägarnas magi

Vägarna har bestått i århundraden utan underhåll. Rovdjur undviker dem. Väsen av mörker, kaos och död stöts bort och kan i regel inte korsa dem eller sätta sin fot på dem.

När du försöker utöva våld på vägen, eller skada vägen eller något på den, tvekar du. Om du tvingar dig att fortsätta, förlora 1d4 HP och slå +WIS:

på 10+, kör på; på 7-9 handlar du men har nackdel på alla slag för att utöva våld (inklusive skada); på 6- misslyckas du med att handla och markerar omtöcknad.

Vägskälet

Västvägen korsar Landsvägen omkring

24 km från byn. En dunge doolträd Döden och de odöda växer i närheten. Trots skydden finns det något oroande med Vägskälet. Alla känner det. Ingen vill prata om det.

• Vad med det här stället säger dig att slöjan mellan liv och död är tunn här?
• Vems spöke sägs hemsöka Slätten nära Vägskälet?

Något intressant: Man kan frammana de dödas skuggor om man står vid Vägskälet vid nymåne och ropar den bortgångnes namn.

Något användbart: När du står vid Vägskälet vid nymåne och ropar den bortgångne vid namn, slå och lägg till…

• +1 om du är släkt med dem genom blodsband;
• +1 om du bär något som tillhörde dem; och/eller
• +1 om du offrar mat eller dryck som de älskade i livet.

På 10+ visar sig deras skugga, men välj 1;

på 7-9 visar sig deras skugga, men välj 2:

• De är förvirrade, rubbade, omtöcknade, orimliga
• De har ingen avsikt att fridfullt återvända till sin vila
• Något slinker igenom Sista Dörren tillsammans med dem – en doolande Döden och de odöda, en gwyllgi Döden och de odöda, en obunden vålnad Döden och de odöda osv.

Mer om skuggor finns på Döden och de odöda.

De Brustna Vägarna

Vägar sträckte sig en gång från Vägskälet till Tornruinen Tornruinen, och från Stonetop ut i Storskogen (the Great Wood) Storskogen, och överallt i Trapplanden (the Steplands) Trapplanden. Fruktansvärd magi krossade stenarna och svedde deras runor. De flesta har för länge sedan begravts, men ibland grävs en sprucken sten fram av djur, regn eller jordskalv.

När du slår ett väsen av mörker, kaos eller död med en krossad vägsten (hand, kastvapen, grov) tar det 1d8 skada (ignorerar rustning), men stenen smulas sedan sönder till damm.

Rastplatser

Ungefär var fjärde mil vidgar sig vägarna till en bred cirkel, stor nog för att resenärer ska kunna slå läger utan att lämna de skyddade stenarna.

Varje rastplats har en brunn, en eldgrop, en obelisk märkt med en enda runa, och kanske mer. Många har en helgedom åt Aratis Aratis, Lagväkterskan.

• Vad lämnar resenärer enligt traditionen efter sig varje gång de stannar vid en rastplats?
• Vad skiljer den här rastplatsen från de andra?

Medresenärer

Välj eller låt någon slå Ödestärningen.

För sinnelag, välj eller låt någon slå:

Nosgalau

Erfarna resenärer varnar för nosgalau, nattens ljus som lockar resenärer bort från vägarna. De visar sig inte alltid, och även när de gör det hör inte alla deras lockrop.

• Vem av er har sett nosgalau på en tidigare resa?
• Vem var du med? Vem av er lockades bort från vägen?
• Vad tror du att nosgalau egentligen är? Varför tror du det?

När du hör nosgalaus lockrop, säg vems röst du hör i vinden och varför du känner dig tvungen att gå till dem. Slå sedan

+WIS: på 10+, säg hur du ser igenom bedrägeriet, och du kommer aldrig att höra deras lockrop igen; på 7-9, antingen markerar du XP och följer lockropet, eller så berättar du hur du avslöjar lögnen den här gången; på 6- lyder du lockropet och går till nosgalau, om inte dina bundsförvanter håller tillbaka dig.

Vad som drabbar deras offer får du bestämma, men det är inget gott. Kanske…

• faller de offer för någon vardaglig fara, som ett gungfly eller en flockdrake Slätten;
• försvinner de i natten (gräset vridet i underliga mönster), bara för att dyka upp någon annanstans, leriga och med jagad blick och luckor i minnet; eller
• befinner de sig omgivna av ansikten ur sitt förflutna, som döljer nosgalaus sanna skepnader (bara irrbloss och tänder, hat och hunger).

Runkalligrafi

Om någon skulle övervinna vägarnas magi och bända upp en stenplatta skulle de finna undersidan täckt av omöjligt invecklade, svindlande runor. De förmedlar vägarnas magi, men de går inte att tyda om man inte redan kan rätt magi.

För att låsa upp den här runkalligrafins mysterier måste du:

• Bemästra vart och ett av dessa små arkana:
• Fredsband Ögat, Öppnat
• Bevarande Runor Bevarande Runor
• Helgande Märke Den Gröne Herrens Skugga
• Skaffa en intakt stenplatta
• Lägga 1 årstid och 1d4 handfullar silver på att försöka efterbilda runorna.

Hädanefter, när du gör magiska märken eller runor, kan du ingjuta flera magiska effekter som du känner till. Sådana kombinerade runor tar inte längre tid att göra än den mest komplexa av de enskilda besvärjelserna. Utöver det får du och spelledaren komma överens om detaljerna.